New University Library at Näckrosen in Göteborg (SE)

Förslagets två förskjutna volymer ger en liten men betydelsefull variation. Respektive volym relaterar till den befintliga bebyggelsens skala och proportioner. Förskjutningen tar även upp den svängda formen på Näckrosens landskapsrum och ger förutsättningar att skapa olika karaktär och skala i de utvändiga rummen runt biblioteket.
Samspelet mellan interiör och exteriör är intressant, där olika rum griper in i varandra och förankrar byggnaden på platsen. Särskilt i passagen mellan det nya biblioteket och den angränsande åttiotalsdelen visar på inlevelse i platsen, där flöden såväl interiört som exteriört tas om hand. Genom att rumsligt fläta samman byggnadens inre med platsen utanför och skapa kontakt med omgivande trädkronor dras platsen in i byggnaden samtidigt som det omvända uppstår, där delar av de utvändiga rummen upplevs som en förlängning av biblioteket.
Hanteringen av det större stadsbyggnadssammanhanget upplevs dock som obearbetat, särskilt med avseende på den monumentala gest som ska koppla anläggningen till Korsvägen. Greppet ter sig ogenomtänkt och okänslig i relation till kulturmiljön. Även den arkad som bildas mot Näckrosen är minde välstuderad och lösningen ger den norra volymen ett något sargat uttryck med odefinierade hörn.
Fasadgestaltningen skulle behöva bearbetas vidare. De tunga och porösa keramiska plattorna saknar ett uttryck som förstärker fasadens materialitet och riskerar att upplevas som påklistrad dekor. Förslaget utgår från ett rationellt rutnät, som är tänkt att ge rytm åt såväl planer som fasader. Denna struktur speglas dock inte i fasadens indelning av slutna respektive öppna delar. Uttrycket kan uppfattas som något generisk, utan självklar identitet som universitetsbibliotek.
Interiört skapar atriet och den intrikata kompositionen av olika bjälklagshöjder öppna rumssamband som är problematiska med avseende på både ljud och möjlighet till lugna studieplatser. De publika ytorna är utspridda och därmed personalkrävande. Utrymme för extern hyresgäst ryms i en våning mellan biblioteksdelarna vilket inte är önskvärt. Ett oberoende trapphus krävs för att säkerställa de externa ytornas attraktivitet och tillgänglighet.
Generellt fungerar logistiken i biblioteket väl, med en tydlig indelning mellan publika och icke publika delar. Det är positivt att godshantering placeras vid fasadindraget i nordöst. Klareringens läge i relation till det automatiserade höglagret medför dock att transportbandet mellan dessa ytor behöver korsa en korridor. Vidare ligger återlämningsautomaten för långt ifrån klareringen. Återlämningsautomat och bokinkast behöver skiljas åt. Inkastet ska vara tillgängligt även när biblioteket är stängt.
Ytor för café ligger inne i biblioteket vilket inte är lämpligt av säkerhetsskäl eller önskvärt med tanke på risken för lukt- och ljudproblematik. Externa lokaler mot den planerade gatan mellan Johannebergsgatan och Lundgrensgatan saknas. Det är särskilt synd eftersom förslaget så förtjänstfullt skapar rumsliga samband mellan yttre och inre miljöer.
Relation mellan BTA och LOA är god. Att våningsplanen skiljer sig åt, påverkar dock rationaliteten i produktionsskedet och därmed kostnadsbilden. Upprepning i något våningsplan skulle göra förslaget mer kostnadseffektivt. Förslaget bedöms i övrigt ha goda förutsättningar att utvecklas utifrån ekonomiska begränsningar och kunna bearbetas vidare avseende konstruktionsmässig genomförbarhet.
Konceptet med en rutnätsstruktur bedöms som tåligt och utvecklingsbart. Dock medför den indikerade kompositionen med tre volymer, där åttiotalsbyggnaden ingår, att förslaget som helhet bedöms som mindre utvecklingsbart eftersom den befintliga bebyggelsen kan komma att utvecklas på olika sätt.