Neues Stadtzentrum Lunakvarteren in Södertälje / Ny typ av mötesplats i Södertälje - Lunakvarteren (SE)

Förslaget bygger på en tydlig analys av Södertäljes gatunät och bebyggelsestruktur och visar på förståelse för platsens läge och möjligheter till stadsliv, trygghet, vistelsevärden och attraktivitet. ”Vid samma bord” utgår från kvartersstadens klassiska principer och genom ett enkelt grepp ansluter förslaget till befintlig struktur. En rationell plan med tydligt avgränsade kvarter, gator och torg och med en återupprättad koppling i öst-västlig riktning kan initiera nya rörelsemönster. Det nya Lunatorget har välstuderade mått och skulle kunna bli en naturlig del i stadskärnans sekvens av stadsrum. Förslagsställarna arbetar med fasade hörn och snedställda fasader för att skapa överblick och synlighet utan dolda hörn på Lunatorget. Bebyggelsens höjder och placering har anpassats väl för att torget ska bli ljust och vindskyddat. Juryn anser samtidigt att torget, som är den enda mötesplatsen, är placerat för långt ifrån Storgatan varifrån de flesta besökare sannolikt skulle röra sig. Förslagsställarna sätter stor tillit till det nya torgets attraktivitet medan juryn hade önskat se fler tankar som visar hur man lockar besökare in i kvarteret och hur det samspelar med resten av staden.

Hantering av höjdskillnader

Nivåskillnaden löses på ett rationellt sätt i två punkter genom trappor som kopplar torget uppåt respektive nedåt. Mellan Lunatorget och Nygatan löses tillgängligheten med hiss

medan ramper föreslås mellan Lunatorget och Storgatan. Juryn anser dock att ramplösningen blir alltför lång där vilplan och mindre platser längs rampens sträckning riskerar att upplevas som trånga och otrygga. Stödmurar, eventuella planteringar samt räcken som tillkommer kan bli en utdragen barriär i det långa gaturummet och det skulle innebära en stor utmaning att gestalta denna lösning så att den blir inbjudande och lockar till rörelsen genom kvarteret.

Nya byggnader

Förslagsställarna har haft tydligt fokus på att lösa övergripande strukturfrågor. Förslagets byggnader är enkelt och schematiskt redovisade och upplevs i mindre grad tillföra något nytt förutom de två punkthusen som bidrar med en ny skala. Tilläggen som redovisas, både i form av nya tillägg, exempelvis de högre husens höjd och volym, samt omgestaltade fasader såsom de nya burspråken mot Storgatan, som uppfattas vara lite okänsliga och inte övertygar juryn. Den långa S:ta Ragnhildsgatans utformning rymmer svårigheter genom att fasaden längs gatan är väldigt lång och utan avbrott. Gatan och torget skulle dock kunna utvecklas väl genom zonering och mer programmering. Den enkla strukturen i förslaget kan bli en naturlig utveckling av Södertälje snarare än kvarter med unik identitet. Generaliteten i förslaget kan samtidigt möjliggöra identitetsstarka byggnader och tillägg.

Verksamheter, placering och fördelning

Orienterbarheten är som nämnts en av förslagets styrkor medan fördelningen av verksamheter ej är optimal. Förslagsställarna har placerat biblioteket i ett bra läge men när planen studeras visar det sig att entrén är långsmal och trång. De föreslagna kontorsytorna tar alltför stor plats i bottenvåningen vilket ger sämre förutsättning för att tillgodose kommersiella behov och skapa liv i gatuplanet. Detsamma gäller för gymnasieskolan som har fått ta stor plats i bottenvåningen och vetter mot torgets ena långsida. Denna lösning bidrar i mindre utsträckning till aktivitet under kvällar och helger. Biografen bedöms däremot vara bra placerad och torget är genomtänkt utformat men hade behövt programmeras tydligare. Förslaget rymmer en flexibilitet, men de djupa byggnaderna begränsar i viss mån användningen och möjligheterna i förslaget. Övergripande finns dock goda möjligheter för en mix av funktioner och förslaget bedöms kunna utvecklas väl för att skapa stadsliv över hela dygnet. Stora multifunktionsbyggnader ger utmaningar ur ekonomiska aspekter där renodling ofta är att föredra ur ett ägarperspektiv. Dock bedöms rationaliteten i förslaget borga för god byggbarhet. Det tydliga och enkla greppet för bostäder i punkthusen är positivt medan de ur ett grundläggningsperspektiv innebär utmaningar. Förslaget som helhet bevarar befintliga stommar och konstruktion i relativt stor utsträckning och andelen yta som skulle behöva grundförstärkas eller där ny grundläggning behövs är relativt låg. Ny stomme föreslås vara av trä, vilket är positivt för resurshushållning och hållbarhet. Lunatorget ges tillräckligt med jorddjup genom en sänkt stomme och yta för större träd och planteringar och gräsytor som är viktiga för uppsamling av för dagvatten och skyfall. Terrasserade växtbäddar föreslås längs Garvaregatan. En vild karaktär i planteringarna föreslås som ger goda förutsättningar för biologisk mångfald. Sammantaget visar detta att förslagsställarna har god kunskap om grönskans förutsättningar.